I Kiruna, mitt i det arktiska landskapet, pågår arbetet med att kartlägga vad som beskrivs som EU:s största fynd av sällsynta jordartsmetaller. Bakom projektet står det statliga gruvbolaget LKAB, som borrar sig ner på nästan 1 000 meters djup för att undersöka potentialen i fyndigheten Per Geijer. Metallerna är avgörande för allt från elbilsbatterier och vindkraftverk till modern försvarsteknik, och EU hoppas minska sitt beroende av Kina genom att utveckla egna källor.
En lång väg till produktion
Även om projektet är prioriterat inom EU:s lista över 47 ”strategiska projekt” är vägen till faktisk brytning lång. Enligt LKAB kan det dröja upp till tio år bara att få de nödvändiga tillstånden, och ytterligare ett par år innan en ny gruva kan stå klar. ”Det finns en politisk vilja att lyckas, men hinder i form av juridik och tillståndsprocesser återstår”, konstaterar bolagets vice vd Niklas Johansson.
Samernas oro: hot mot kultur och rennäring
För det samiska folket är fyndet allt annat än enbart goda nyheter. Rennäringen riskerar att hamna i kläm, särskilt eftersom den planerade gruvan ligger vid en av de sista migreringsvägarna mellan vinter- och sommarbeten. ”Vi är verkligen förtvivlade. Det känns som att vi kan bli den sista generationen samer i området”, säger renägaren Lars-Marcus Kuhmunen från samebyn Gabna.
Forskare vid Stockholms miljöinstitut varnar för att projektet kan få långsiktiga konsekvenser för både samisk kultur och traditionella näringar. Om rennäringen försvagas riskerar kunskap och levnadssätt som överförts i generationer att gå förlorade.
LKAB:s svar: balans mellan industri och tradition
LKAB menar att det går att hitta lösningar. Pia Lindström, bolagets hållbarhetschef, säger att man undersöker olika former av skydds- och kompensationsåtgärder för att renskötseln ska kunna fortgå parallellt med gruvdriften. ”Vi tror att båda verksamheterna kan samexistera och utvecklas”, säger hon.
Men från samiskt håll möts argumenten med skepsis. ”Vi vill inte ha pengar, vi vill ha vår kultur och vår möjlighet att fortsätta med renskötsel”, svarar Kuhmunen.
En del av EU:s råvarustrategi
Bakgrunden till satsningen är EU:s mål att minska sitt beroende av Kina, som i dag står för omkring 92 procent av den globala raffineringen av jordartsmetaller, enligt Internationella energiorganet (IEA). Kina producerar dock bara cirka 60 procent av själva malmen – resten hämtas från andra länder men skickas dit för förädling.
För Sverige innebär fyndet en möjlighet att bli en central aktör i Europas energiomställning. Men för samerna och deras framtid i norr är frågan långt ifrån avgjord. Här kolliderar industriella ambitioner och urfolksrättigheter på ett sätt som kan prägla regionen i generationer framöver.
