Tillbaka i Socialdemokraternas storhetstid i mitten av förra seklet fick partiet rutinmässigt 40 till 50 procent av rösterna i nationella val.
Nuförtiden verkar bara tanken på att ett socialdemokratiskt parti i Europa presterar så bra som fantasi. Men om kvinnor fick sin vilja igenom skulle Sveriges traditionella regeringsparti faktiskt ha en chans att återigen ta sig de höjderna.
Varje år frågar den svenska statistikmyndigheten medborgarna vilket parti de skulle rösta på om det hölls val i dag. I 2025 års upplaga av vad som är Sveriges mest omfattande politiska undersökning sa 41,7 procent av kvinnorna att Socialdemokraterna skulle få sin röst jämfört med 30,7 procent av männen.
Och även om siffrorna är mindre, upprepas mönstret för de andra partierna som starkast förknippas med traditionell vänsterpolitik. Vänsterpartiet fick stöd av 8,1 procent av kvinnorna jämfört med 6,1 procent av männen, medan Miljöpartiet fick 7,9 procent av kvinnorna och 5,1 procent av männen.
Med andra ord, om bara kvinnors röster räknades skulle Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson lätt kunna klappa ihop en koalition som inte ens behövde stöd från partiets mer högerorienterade allierade Centerpartiet (6 procent kvinnor, 5 procent män).
Skillnaden blir mer slående ju längre rätt du kommer. Statsminister Ulf Kristerssons Moderaterna är fast beslutna att vinna tillbaka kvinnliga väljare i städerna, men för närvarande stöder bara 16,7 procent av kvinnorna statsministerns parti jämfört med 19,8 procent av männen.
Klyftan är störst bland anhängare av högerextrema Sverigedemokraterna, som åtnjuter uppbackning av 24,4 procent av männen men bara 11,7 procent av kvinnorna.
Men varför lutar kvinnor så starkt åt vänster i Sverige? Diskrepansen kan delvis förklaras av olika prioriteringar, säger Elias Markstedt, statsvetare vid Göteborgs universitet som har forskat om könsgapet i svensk politik.
”Kvinnor tenderar att prioritera vård, äldreomsorg, ämnen av välfärdstyp, till skillnad från män som tenderar att prioritera säkerhet, kriminalpolitik och kanske lägre skatter”, förklarar han.
Men det var inte alltid så här, säger Markstedt. I själva verket var rollerna omvända i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet, när kvinnor gynnade mer konservativa partier.
Och det var inte bara i Sverige heller. Röstmönstren för män och kvinnor har också vänt i länder som USA, Storbritannien och Tyskland.
”Detta är en av de mer fascinerande aspekterna av könsgapet”, säger han.
Markstedt säger att statsvetare tillskriver vändningen till två huvudfaktorer: arbete och religion.
”I Sverige såg vi denna förändring ganska tidigt, tidigare än Storbritannien, Tyskland och Italien, och det kanske har att göra med arbetsmarknadsdeltagandet. Kvinnor började arbeta något tidigare i Sverige än i Storbritannien till exempel.”
I takt med att kvinnor i allt högre grad stod inför ett ”dubbelt tryck” att tjäna pengar och ta hand om barn, blev de allt mer investerade i en välfärdsstat som lättade en del av bördan.
En annan anledning till att könsskillnaden mellan väljarna är särskilt stor i Sverige kan kopplas till en segregerad arbetsmarknad, säger Markstedt. Kvinnor är massivt överrepresenterade i en offentlig sektor som är större än i de flesta jämförbara länder.
Och när det gäller religion, började kvinnor att förlora sin när 1900-talet närmade sig sitt slut.
”Kvinnor tenderade att vara mer religiösa än män och partier till höger tenderade att ha en politik som kopplade ihop med religiösa idéer.”
Men eftersom kvinnor i Sverige gradvis blev mer sekulariserade än män, bytte de sin politiska lojalitet därefter.
När det gäller varför så många män har vänt sig till extremhögern säger Markstedt att han inte är övertygad av argumentet att det finns en ”kulturell motreaktion” mot att kvinnor får mer makt i samhället.
Istället kan en förklaring till kvinnors antipati mot Sverigedemokraterna helt enkelt vara att kvinnor generellt är mer invandringsvänliga än män, ”och så har det varit väldigt länge”.
I en bräcklig politisk era är det tänkbart att den svenska könsskillnaden kan fortsätta att öka.
– Jag tror att det fortfarande kan öka lite mer, säger Markstedt.
Men, tillägger han, den demografiska kakan kan skivas på många olika sätt och likheterna mellan män och kvinnor uppväger deras skillnader. Kategorier som klass och utbildningsnivå ”har större förklaringsförmåga.”
”Men jag tror att det som är intressant är varför vi ser dessa könsskillnader nu. Det säger något om hur människor fungerar och hur politik fungerar.”
Politik i Sverige är Lokalens veckoanalys, guide eller blick framåt för vad som är på gång i svensk politik. Uppdatera dina nyhetsbrevsinställningar för att få det direkt till din inkorg.
