Våren 2022 fick Moderaternas fullmäktigechef Christian Sonesson sitt namn i alla tidningar. Staffanstorp, den skånska orten han styrt sedan 2013, skulle inte ta emot fler vidarebosättningsflyktingar som anvisats till kommunen av Migrationsverket.
I ett bråk med migrationsmyndigheterna vägrade Staffanstorps ledande politiker att plocka upp en syrisk familj på fyra personer från Skurups flygplats. Migrationsverket hade så småningom inget annat val än att hitta en annan stad som skulle hysa familjen Al-Hariri.
Förra veckan inväntade Sonesson och fem politikerkollegor sitt öde vid en domstol i Lund efter att de åtalats för grovt brott mot sina officiella plikter.
Men även om Sonesson då var mycket tydlig med att det var en principiell punkt, kom han och hans rådsledande kamrater av med en teknikalitet. Försvarsadvokaterna framförde med framgång att endast fullmäktiges arbetsmarknadsnämnd hade befogenhet att behandla Migrationsverkets begäran.
Enligt en ledare i Sydsvenskan slängde Sonesson och hans kompisar i princip några tjänstemän under bussen för att rädda deras skinn.
”Tjänstemännen, som ibland behöver fatta svåra beslut och behöver stöd från politikerna, ska veta att de har Christian Sonesson och hans kollegor bakom sig. Väldigt, väldigt långt bakom sig”, står det i ledaren.
Den tidigare Migrationsverkets chef Mikael Ribbenvik beskriver händelserna 2022 som ett ”kycklinglopp” mellan hans byrå och Staffanstorp, med den syriska familjen fast i mitten.
Han menar att förra veckans dom väcker allvarliga frågor om ansvarighet.
”Måste kommunpolitiker följa lagen eller inte? Det här kan gå åt olika håll”, säger han till Dagens Nyheter.
”Kanske en kommun som drivs av vänstern bestämmer sig för att den inte är intresserad av att lyda den så kallade snicklagen som införs i sommar.”
Åklagaren Magdalena Petersson har ännu inte beslutat om domen ska överklagas. Ribbenvik hoppas innerligt att hon gör det – och att Sonesson befinns skyldig. Alternativet, säger han, är anarki.
Samtidigt uttryckte politikerna i fallets centrum lättnad och en känsla av att rättvisan äntligen hade skipats.
Men Olle Lundin, juridikprofessor vid Uppsala universitet, var betydligt mer benägen att ställa sig på Ribbenviks sida.
”Jag är inte förvånad över att de blev frikända, det var den enklaste vägen ut för tingsrätten. Jag hoppas att Högsta domstolen sätter tänderna i det”, säger han till Sydsvenskan.
”Det här fenomenet kallas kommunalt förakt och detta är utan tvekan det mest uppenbara exemplet: de fattar ett beslut att inte följa vissa regler. Det är inte acceptabelt i ett land som styrs av rättsstatsprincipen.”
Politik i Sverige är Lokalens veckoanalys, guide eller blick framåt för vad som är på gång i svensk politik. Uppdatera dina nyhetsbrevsinställningar för att få det direkt till din inkorg.
