Vilka är de nuvarande reglerna?
Nuvarande regler, som infördes 2016 för att försöka sänka risken på bostadsmarknaden, föreskriver att alla som lånar mer än 50 procent av värdet på sin fastighet (a belåningsgrad eller en belåningsgrad på 50 procent eller mer) måste amortera minst 1 procent av värdet på sitt bolån, upp till 2 procent för de som lånar mer än 70 procent av värdet på sin egendom.
Det är för närvarande inte möjligt att låna mer än 85 procent av värdet på din fastighet – med andra ord är den lägsta insättningen för en fastighet 15 procent av dess värde.
Utöver detta måste alla som lånar mer än 4,5 gånger sin årliga hushållsinkomst amortera ytterligare 1 procent av värdet på sitt bolån varje år.
Detta innebär i huvudsak att du måste betala tillbaka mellan en och tre procent av ditt bolån varje år, såvida inte ditt bolån är mindre än 50 procent av värdet på din bostad och du lånar mindre än 4,5 gånger din årsinkomst.
Detta avslutade i praktiken räntelån för en stor del av befolkningen och introducerades som ett sätt att skydda bostadsmarknaden mot framtida kriser.
Vad säger de nya reglerna?
För det första har de nya reglerna ännu inte röstats in i lag, men det är allmänt förväntat att förslaget kommer att gå igenom före den 1 april.
Ett promemoria från juni 2025 föreslår några olika åtgärder.
Den första åtgärden föreslår att sänka den erforderliga minimiinlåningen till 10 procent, vilket gör det möjligt för husägare att låna upp till 90 procent av värdet på sin egendom.
Den tar också bort kravet på att alla som lånar mer än 4,5 gånger sin årsinkomst måste amortera 1 procent extra av sitt bolån.
Den ursprungliga utredningen föreslog att avskaffa amorteringskravet på 2 procent för bolån över 70 procent av fastighetens värde, och ersätta det med ett generellt amorteringskrav på 1 procent för alla som lånar över 50 procent av värdet på sin egendom.
Det har inte kommit in i det ursprungliga förslaget, och istället kommer de nuvarande reglerna att finnas kvar – ett krav på 1 procent för de som lånar mellan 50 och 70 procent av värdet på sin fastighet, stiger till 2 procent för allt över det.
Vad betyder detta för potentiella husägare?
Det kan avsevärt minska den summa pengar som husägare måste betala på sina bolån i framtiden.
Här är ett exempel.
Enligt de nuvarande reglerna skulle någon med bolån mer än 4,5 gånger sin årsinkomst, som dessutom hade lånat mer än 70 procent av värdet på sin fastighet, behöva amortera 3 procent av sitt bolån varje år.
Om de tog samma bolån efter att de föreslagna ändringarna av bolånereglerna trädde i kraft skulle samma person bara behöva amortera 2 procent av värdet på sitt bolån varje år (vilket visserligen är 1 procent mer än vad de skulle ha behövt enligt det ursprungliga förslaget).
Vad händer om jag redan har ett bolån?
Dessa regler kommer bara att gälla för nya bolån, så du kommer bara se en minskning av ditt amorteringskrav om du köper ett nytt hem eller belånar ditt nuvarande när dessa regler har trätt i kraft.
Hur kommer det att underlätta för förstagångsköpare?
För det första kommer du att kunna sätta en deposition på bara 10 procent på en fastighet, istället för den nuvarande siffran på 15 procent, vilket innebär att förstagångsköpare inte behöver spara så mycket pengar för att köpa en bostad.
Det något lägre amorteringskravet och efterföljande minskning av månatliga kostnader skulle också innebära att husägare kommer att vara mer benägna att klara bankernas ekonomiska stresstester eller kvar-att-leva-på-kalkylersom bedömer hur mycket pengar en låntagare skulle ha kvar per månad att leva på. Det skulle också göra det lättare för dem att få lån.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar bank, sa till TT newswire när förslaget först offentliggjordes redan 2024 att det ”i första hand skulle öka tillgängligheten för unga”.
Då, enligt siffror beräknade av TT, en ung vuxen som ville köpa en 33 kvadratmeter stor studiolägenhet eller etta i Stockholm skulle behöva en disponibel inkomst på 31 700 kronor för att klara det, förutsatt ett kvadratmeterpris på 96 861 kronor.
Enligt de nya reglerna skulle den siffran dock minska rejält till 27 900 kronor för samma lägenhet.
Kan det finnas några nackdelar?
Potentiellt.
I utredningens ursprungliga betänkande beskrev man de nya åtgärderna som ”en avsevärd uppmjukning av regleringen av hushållens bostadslån”, och varnar för att ”tidigare erfarenheter från avregleringen, framför allt under 1980-talet, visar att även en önskvärd avreglering av finansmarknaden kan utlösa en dramatisk händelsekedja med mycket allvarliga konsekvenser för den finansiella stabiliteten”.
Sveriges bostadsbubbla tömdes på 1990-talet och orsakade en allvarlig finanskris, kreditåtstramning och djup recession.
Det finns också en inneboende risk i att göra det möjligt för människor att låna mer pengar, eftersom det gör dem mer sårbara för räntehöjningar eller förändringar i sin egen privatekonomi, sa Westerberg.
”Om fler människor kan köpa en fastighet kommer efterfrågan att stiga. Det betyder att priserna kommer att stiga, vilket gör att vi lånar ännu mer. Det gör oss mer sårbara”, tillade han. ”Inte nödvändigtvis bara till förändringar i räntor, utan också i fall av inkomstbortfall eller arbetslöshet.”
Utredningsledaren Peter Englund sa också att priserna kan stiga, vilket är positivt för personer som redan äger fastigheter, men mindre för potentiella förstagångsköpare. Han tillade dock att han tror att denna effekt ”skulle vara begränsad”.
