Regeringen planerar att skära ned socialvården för familjer med fyra eller fler barn, med bidraget per barn sänkt med 75 procent från det fjärde barnet och framåt.
”Allt för många människor har fastnat i ett långvarigt beroende av välfärden, med en extremt svag anknytning till arbetsmarknaden”, sa Sveriges välfärdsminister Anna Tenje på en presskonferens och tillade att det ”främst handlar om de som är födda utanför Sverige”.
En familj med fem barn, som i dag kan få upp till 46 500 kronor per månad, kommer att få se sina månatliga socialbidrag sjunka med 8 000 kronor, sa hon på presskonferensen. För en familj med bara två barn sjunker socialbidragsbeloppet med 800 kronor.
I andra åtgärder sa regeringen att den skulle ta in en ”jobbpremie” för välfärdsberoende som får jobb nästa år, och från 2027 planerar man att kräva att alla som flyttar till Sverige ska kvalificera sig för socialbidrag innan de blir berättigade till dem. Detta skulle kräva att de antingen har bott i Sverige i fem år, eller att de har tjänat en lön på minst 20 000 kronor i månaden i tolv av de föregående 24 månaderna.
Regeringen hoppas att förändringarna ska få fler att snabbare hitta jobb och bli självförsörjande.
Förslaget har mötts av hård kritik från det civila samhällets organisationer, som är oroade över att barns rättigheter inte prioriterades i förslaget, vilket eventuellt strider mot barnkonventionen.
”Sverige har ett tydligt ansvar att se till att barn har en adekvat levnadsstandard. Detta förslag innebär att barn straffas för hur många syskon de har, de val deras föräldrar gör eller deras föräldrars förutsättningar.” Erik Ulnes, rådgivare för Rädda Barnensäger den svenska grenen av NGO Rädda Barnen.
Oppositionspartierna ifrågasatte också om en nedskärning av välfärdsförmånerna för stora familjer faktiskt skulle få fler i arbete.
– Jag tvivlar på att det är vägen framåt för Sverige att göra barnfamiljer fattigare, säger Socialdemokraternas socialförsäkrings- och migrationstalesperson Anders Ygeman.
Danmark införde ett tak för välfärdsförmåner i början av 2000-talet, med tveksamma resultat.
Även om taket ledde till att fler började arbeta, var effekten ”måttlig och tillfällig”, säger Olof Åslund, professor i ekonomi och vetenskaplig chef vid Uppsala universitets Immigration Lab, till TT newswire.
Men denna lilla effekt kombinerades med biverkningar som Åslund betonade att den danska regeringen ”absolut inte ville ha”.
”Som samhälle sparar man inte mycket pengar på det här, men för varje individ eller familj kan det ha en väldigt stor inverkan. Bland ungdomar var det en nedgång i skolresultaten och en ökning av brottsligheten”, sa han.
Enligt Åslunds forskning beror det på att de som riktas mot redan var så långt ifrån arbetsmarknaden att de inte kunde få jobb även om deras förmåner sänktes.
