Sverige står inför en växande brist på registrerade sjuksköterskor och andra sjukvårdspersonal. Trots detta har regeringen genomfört förändringar som gör det svårare för kvalificerade yrkesverksamma att stanna kvar i landet.
Beslutet att avskaffa ”spårförändringar” (spårbyte) – En invandringsväg som låter avvisade asylsökande byta till ett arbetstillstånd så länge de uppfyller villkoren – innebär att individer som redan arbetar och bidrar till svensk sjukvård tvingas lämna landet bara för att ansöka om ett nytt arbetstillstånd.
Detta beslut kan få allvarliga konsekvenser för hälso- och sjukvård och måste omprövas.
Skicklig sjukvårdspersonal som lämnar svensk sjukvård skulle särskilt påverka områdena för kvinnors reproduktionshälsa, vetenskapliga laboratorieanalyser och radiologi, nyckeluppsättningar av kunskap för att diagnostisera och behandla sjukdomar, eftersom ett stort antal personal inom dessa områden är utbildade proffs som är födda i icke-EU-länder.
Ett exempel är sjuksköterskan Hamid, som har arbetat inom svensk sjukvård i sex år. Hans bidrag har varit ovärderliga. Nu, på grund av den nya lagstiftningen, tvingas han lämna landet.
Hamid berättade för det lokala: ”Jag arbetade som sjuksköterska under Corona -pandemin När många människor var rädda för sina liv, tog jag risken att fånga Corona på sjukhuset, jag fick Corona, jag hjälpte det svenska samhället och nu när pandemin är över, de berättar för mig och min familj att du måste lämna! Var ska vi åka? Vi har rötter här sex år!”
Läsarinsikter:
I en situation där det finns en svår brist på registrerade sjuksköterskor är det orimligt att utvisa kompetenta yrkesverksamma. Vi behöver fler sjuksköterskor som Hamid – inte färre.
Om Sverige fortsätter att verkställa en restriktiv policy som driver bort erfarna sjukvårdspersonal, riskerar vi att förvärra ett redan ansträngt sjukvårdssystem, vilket leder till längre väntetider och minskade vårdkvaliteten för patienter.
Inom EU är Vårdförbundet (Swedish Association of Health Professionals), en fackförening och professionell organisation av fyra registrerade hälsovårdsyrken, tydlig i sin inställning: fri rörelse som en av EU: s pelare är grundläggande, och det bör vara möjligt att söka arbete i våra yrken utan onödiga hinder och i linje med kraven.
Sverige har historiskt gynnats av internationell expertis inom sin sjukvårdssektor och att upprätthålla en välkomnande strategi för skickliga yrkesverksamma är avgörande.
När det gäller arbetsmigration från länder utanför EU är det lika viktigt att se till att rekrytering genomförs på ett etiskt och hållbart sätt.
Det är avgörande att följa WHO: s riktlinjer, och vi tror att rekrytering från länder med ett redan ansträngt sjukvårdssystem är fel. Samtidigt måste vi optimera den kompetens som redan finns i Sverige och ge stöd till hälso- och sjukvårdspersonal som är på väg att få en licens för att utöva i vårt land.
De senaste förändringarna i migrationspolitiken, såsom den ökade arbetstillståndslönströskeln, påverkar olika professionella grupper på olika sätt. För medlemmar i Swedish Association of Health Professionals, som är universitetsutbildade och har löner över den nya tröskeln, är den omedelbara effekten begränsad. De bredare effekterna på sjukvårdspersonalen kan emellertid vara betydande.
Om assistentsjuksköterskor och sjukvårdshjälpare har svårare att uppfylla de nya kraven, kan deras avvikelse från arbetskraften sätta större press på sjuksköterskor, barnmorskor, röntgensköterskor och biomedicinska analytiker, bland andra yrken. Dessa förändringar riskerar att skapa en krusningseffekt som leder till en ökad arbetsbelastning, större stress, en högre risk för utbrändhet för de som finns kvar i yrkena och i slutändan till och med skador.
Swedish Healthcare kämpar redan från personalbrist, och att genomföra policyer som gör det ännu svårare att behålla kvalificerade arbetare är kontraproduktivt.
Istället bör vi titta på lösningar som stärker vår arbetskraft. Detta inkluderar att säkerställa att arbetstillståndsprocessen är effektiv, transparent och rättvis. Att utvisa kompetenta yrkesverksamma som redan har visat sin förmåga att bidra till svensk sjukvård gör ingenting för att lösa de underliggande utmaningarna som sektorn står inför.
Vi behöver policyer som säkerställer att hälsosystemet har tillgång till den kompetens som krävs för att ge patienterna den vård de har rätt till. Regeringen måste överväga hur dessa förändringar inte bara påverkar individer utan också sjukvårdssystemet och samhället som helhet.
Regeringen måste ta ansvar för konsekvenserna av dessa förändringar. Det är orimligt för skickliga sjuksköterskor och andra sjukvårdspersonal som redan arbetar i Sverige för att tvingas lämna på grund av styva regler.
Swedish Association of Health Professionals uppmanar regeringen att ompröva beslutet att avskaffa spårförändringen och istället sträva efter policyer som stärker sjukvårdssektorns kompetensförsörjning.
Sverige behöver en långsiktig strategi för att locka och behålla sjukvårdspersonal-en som erkänner värdefulla bidrag från utländska födda arbetare snarare än att skapa hinder för dem.
Istället för att begränsa dem som redan är här och göra en skillnad varje dag, bör vi arbeta mot ett system som erkänner deras ansträngningar, stöder deras fortsatta anställning och säkerställer en hållbar framtid för svensk sjukvård.
Ovanstående åsikt är skriven av Jani ’Stjernström, vice ordförande för Swedish Association of Health Professionals
