För första gången på ett halvt sekel har Sverige beslutat att bygga en ny kärnkraftsanläggning. Regeringen bekräftade nyligen att små modulära reaktorer (SMR) ska uppföras vid Ringhals på västkusten. Tillsammans ska de kunna leverera omkring 1 500 megawatt – motsvarande två traditionella storskaliga reaktorer.
Statsminister Ulf Kristersson kallade satsningen ”historisk”, medan statliga Vattenfall fått i uppdrag att driva projektet. Bolaget förhandlar nu med leverantörer, där bland andra brittiska Rolls-Royce och amerikanska GE Vernova nämns. Kostnaderna är ännu inte spikade, men bygget väntas stå klart omkring år 2035.
En snabbare och billigare lösning
Planerna markerar en tydlig kursändring från den politik som följde på folkomröstningen 1980, då Sverige beslutade om en gradvis avveckling av kärnkraften. Då fanns 12 reaktorer i drift, men i dag återstår endast sex, vilka står för cirka 30 procent av landets elproduktion.
SMR-tekniken lyfts fram som en modernare lösning: mindre, mer flexibla och billigare att bygga än traditionella kärnkraftverk. Med en kapacitet på mellan 300 och 500 MW per reaktor kan de också uppföras snabbare, något som anses viktigt för att möta det ökande behovet av fossilfri energi.
Kritik och ifrågasättanden
Satsningen har dock mött hård kritik från miljörörelsen. Greenpeace har beskrivit planerna som oklara och menar att det saknas både detaljerad budget och tidsplan. Organisationen varnar också för att projektet riskerar att bli en av de största statliga subventionerna i svensk historia. Enligt Greenpeace skulle en utbyggnad av vindkraft och solenergi vara både billigare, snabbare och mer klimatvänlig.
En energifråga som delar Sverige
Diskussionen om kärnkraftens framtid delar både politiker och experter. Förespråkare pekar på att stabil baskraft är avgörande för att elektrifiera industrin och minska beroendet av fossila bränslen. Kritiker menar att tekniken är för dyr och för långsam i ett läge där klimatkrisen kräver snabba lösningar.
Oavsett vilken väg Sverige väljer är beslutet om mini-reaktorer ett tydligt tecken på att kärnkraftsfrågan åter är i centrum för landets energipolitik – och att framtidens elförsörjning kommer att fortsätta vara en het fråga i många år framöver.
